Kommunrankning
Nyckeltalet visar hur mycket av kommunens livsmedel procentuellt som är ekologiska. Kommunerna behöver öka sin andel ekologiska livsmedel för att bidra till att kemiska bekämpningsmedel minskar. De ekologiska jordbruken bidrar också till rikare natur i form av mer värdefulla växter, insekter och fågelarter.
Kommunrankningen presenteras i samarbete med 
Ekologiska livsmedel
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
| 0 | Håbo | 2014 | 24 |
| 1 | Håbo | 2015 | 34 |
| 2 | Håbo | 2016 | 24 |
| 3 | Håbo | 2018 | 40 |
| 4 | Håbo | 2019 | 36 |
| 5 | Håbo | 2020 | 35 |
| 6 | Håbo | 2021 | 33 |
| 7 | Håbo | 2022 | 32 |
| 8 | Håbo | 2023 | 28 |
| 9 | Håbo | 2024 | 28 |
Datakälla: EkoMatCentrum
Kommentar
I år får återigen Örebro högst poäng då 67 procent av kommunens inköpta livsmedel var ekologiskt. De senaste åren har andelen inköpta livsmedel som varit ekologiska minskat i Sveriges kommuner. Medel för de svarande kommunerna ligger på 25 procent jämfört med 27 förra året, och 29 året innan dess. En anledning till minskningen kan ha varit att kommuner inte bara fokuserar på ekologiskt utan även närproducerat och svenskt. Även inflation och höga livsmedelspriser kan ha påverkat inköpen av ekologiska livsmedel.