Poängräkning
ArtikelAlla kommuner ska kunna ha nytta av kommunrankingen. Det är en viktig del i vårt arbete. Vi vill ligga i framkant och inkludera den senaste utvecklingen och forskningen för att skapa en ranking som ställer höga krav men också kan användas som ett hjälpmedel till kommuner för att hitta nya lösningar till samarbeten och effektivt miljö- och klimatarbete. Syftet med rankingen är att kommunerna ska mäta sig med de kommuner som är i samma kommungrupp, de som har liknande förutsättningar. Vi utser vinnare i fyra priskategorier. 11 av 22 frågor i enkäten är i år nya.
Innehållet i kommunrankningen bygger på nära samarbete med experter och forskare. Under arbetet har vi inhämtat synpunkter och information från tjänstemän och experter från Energimyndigheten, Avfall Sverige, Vattenmyndigheten, Boverket, SEI, Transportstyrelsen, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Upphandlingsmyndigheten samt forskare vid Umeå universitet, Mittuniversitetet, KTH, Högskolan i Borås och Sveriges lantbruksuniversitet.
Så räknades poängen ut
Aktuell hållbarhets enkät
Rankningen av Sveriges miljöbästa kommun baserar sig bland annat på en nyligen genomförd enkät där 79 procent av kommunerna i Sverige har svarat på 13 frågor som rör allt från energi till vatten, stadsplanering och innovation.
Extern data
Resultatet från enkäten räknas ihop med aktuell data från ett flertal olika externa källor: Vattenmyndigheten, EkoMatCentrum, Håll Sverige Rent, Miljöfordon Sverige, Sveriges Kommuner och Regioner, Statistiska Centralbyrån, Avfall Sverige, Naturvårdsverket och Klimatkollen. Klimatdata är även i år med som en egen kategori av extern data hämtade från Nationella emissionsdatabasen och verktyget Konsumtionskompassen.
Poäng
Vår egen enkät kan ge max 13 poäng, extern data kan ge max 11 poäng, och klimatdata kan ge max 9 poäng. Den maximala poängen blir därmed 33. De kommuner som kommer längst ned i rankningen har sannolikt inte svarat på enkätdelen som står för nästan 40 procent av de sammanlagda poängen i år.
Priskategorier
Priset delas ut i fyra kategorier indelade efter SKR:s kommungrupper. Det handlar om storstäder och storstadsnära kommuner, större städer och kommuner nära större stad, mindre städer och tätorter samt landsbygdskommuner.