Kommunrankningen presenteras i samarbete med

Koldioxidbudget

Frågan var ny förra året. Koldioxidbudgetar anses vara det enda vetenskapliga hjälpmedlet för att räkna ut hur mycket utsläppen måste minska för att världen ska nå Parisavtalets mål. Vi godkänner även arbeten som på liknande vis kartlägger klimatpåverkande utsläpp. Med hjälp av koldioxidbudgetar kan kommuner ta reda på vilken ambitionsnivå som de har möjlighet att klara av. Om det är 1,5 eller 2 grader som de bör satsa på. När koldioxidbudgeten beräknas kan även en kartläggning göras över vilka områden som är mest väsentliga och inom vilket område som mest resurser ger bästa vinning och resultat.

I årets fråga finns tre svarsalternativ som gör att frågan även visar på om arbetet har färdigställts. Förra året fanns svarsalternativen Ja, arbete har påbörjats men ej färdigställts samt Nej. I årets enkät har det ändrats till Ja, arbetet är genomfört, Nej, men arbetet är påbörjat samt Nej. De tre olika svaren ger 1, 0,5 respektive 0 poäng.

Fråga: Har kommunen genomfört ett arbete med koldioxidbudgetar (kartlagt klimatpåverkande utsläpp) för att undersöka vilket arbete som krävs för att nå Parisavtalets mål?

Mätområde Datum Värde
Vingåker 2018 Nej
Vingåker 2019 Nej
Datakälla: Aktuell Hållbarhets kommunenkät

Kommentar

Kartläggningen av klimatpåverkande utsläpp har blivit betydligt bättre sedan förra året. Förra året hade 20 procent påbörjat eller slutfört medan i år har 11 procent slutfört arbetet och 22 procent har påbörjat arbetet. Fler kommuner har tagit fram en koldioxidbudget med hjälp av Uppsala universitet. Östersund, Borlänge och Gävle kommun är några av dem. Denna budget bygger på territoriella utsläpp och utsläpp från invånarnas internationella resor.

Goda exempel
Göteborgs Stadsmål om begränsad klimatpåverkan omfattar både territoriella utsläpp och göteborgarnas konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser. Med utgångspunkt i målet har en ungefärlig utsläppsnivå tagits fram och en genomsnittlig individuell koldioxidbudget för invånarna beräknats. Resultaten visar att om 1,5 graders målet ska uppnås måste de senast år 2030 nå nettonoll-utsläpp, vilket innebär en årlig minskning av växthusgaser på 32 procent.